På äventyr i Trondheim

NJCH Graneskogens Shott

J Zettertjärns Annisette

Sitter och funderar över avel och kommande parningar. Jag har en  långsiktig plan med min avel och jag har två olika tiklinjer att jobba med,båda linjerna har så klart sina för-och nackdelar , det gäller att väga för och emot. Att tro att man kan kompensera vad som fattas hos tiken genom att välja de egenskaperna hos hanen tror jag är svårt. Jag försöker i stället att hitta en hane som är lik min tik i typen och förstärka de positiva egenskaper som finns hos henne samtidigt som hanen inte får ha hennes mindre bra egenskaper.


Jag funderar just nu på en lämplig partner till Bleika som ska paras under 2011. Jag är nästan säker på vilken hane jag vill ha, han är välmeriterad med framför allt så tittar jag på hans blodslinjer som jag känner bra till och vet att där finns det mycket jaktlust och viltfinnarförmåga, den hanen jag har i åtanke är dessutom inte mycket använd. Jag vill gärna hitta lite udda hanhundar som inte är överanvända.


Detta får mig att tänka på Graneskogens Shott , en fantastisk hund som blev JCH men som blev ytterst sparsamt använd i avel. Det var i februari 1993 som jag åkte med Zettertjärns Annisette till Trondheim för parning med Shott, jag hade inte lyckats pricka in rätt dag så Anni fick bli kvar i T-heim hos hanhunden. Nästa morgon blir jag väckt av att telefonen ringer , tidigt... det är Shotts ägare som är i luren...du kanske ska sätta dig ner säger han ...  Ni kan nog tänka Er vilka tankar som hinner flyga genom min skalle, jag var övertygad om att Anni var död eller allvarligt skadad.....  men så illa var det inte, sent på kvällen hade Shotts ägare tagit med hundarna ut i trädgåren som var inhägnad för att göra ett försök till parning, Shott var lös men Anni i koppel, när de gjorde ett allvarligt försök till parning släppte han loss Anni för att underlätta för dem. Inte vet jag om det var av blyghet eller vad som flög i Anni, som i ett huj hoppade över staketet, Shott  var lydigheten själv och ägaren var helt säker på att han ALDRIG skulle smita från honom vad som än hände.....   jojo, med en höglöpsk tik i nosen gav han fullständigt f...  vad hans myndiga ägare hade att säga, han var lika snabb över staketet han. Letandet efter kärleksparet pågick hela natten, polis, Falken, taxi och lokalradion blev varslade. När Shotts ägare ringde mig kl 7 på morgonen hade en taxi sett skymten av dem när de i full fart passerade i ett villa område  tidigare på morgonen. Det blev en orolig dag , jag fick rapporter under dagen att de blivit sedda på olika ställen, men det var ingen som fick tag i dem. Det var en stor lättnad när de blev kopplade kl 4 på em efter att ha varit på vift sedan kl 22 kvällen innan, då hade det tydligen sprungit av sig och i stället ägnade de sig åt att ogenerat ha sin kärleksakt i en sandlåda i ett bostadsområde  så det var enkelt att koppla dem.
Nio veckor senare föddes min D-kull, där jag behöll SNUCH Z Ditizie och hennes kullbror NJCH Z Krutt blev Trondheimsbo , då han flyttade in hos pappa Shott.

Jag fick även äran att föra Shott på jaktprov, jag gjorde min förardebut i VK tillammans med honom, vi var ett riktigt bra team och fick ihop en del premier i både Sverige och Norge bl a 1 VK/CK i Verdal, det var stort för en oerfaren gröngöling :-)