Vad blir det för mat ?

Tänk vad lyxigt det är att kunna ha tillgång till ekologisk, närproducerat, naturligt viltkött från djur som levt sitt liv i frihet i sin rätta miljö och utan stress. Ibland händer det att någon av dessa djur hamnar i min frys och får bli till en god middag.
I går var det tjäder som stod på menyn.

Jag vet att många inte tycker om viltkött, de tycker att det smakar lever vilket troligen beror på tillagningen, någon har kokat ihjäl köttet och serverat något som ser ut som en grå , trist urkokt trasa på tallriken. Jag hörde på ett norskt radioprogram med en välkänd kock för många år sedan där han lämnade ut sitt bästa riprecept, ripan skulle koka i grytan i 1 1/2 timme......  urk säger jag men smaken är bekant som baken så det är säkert någon som tycker det är gott.

Det är många som frågat efter hur jag tillagar ripa/tjäder så här kommer min inspiration till tillagning av fågel.

Men tjäder är det klart viktigt att den får hänga tillräckligt länge.
Jag tar ut bröst och lårbenen, resten av skrovet och hjärta och lever bryner jag och gör fond på som sedan blir en god rödvinnsky att servera till fågeln.
Bryner bröstfbitarna och lårbenen, kryddar med salt och peppar. Ta upp bitarna och låt vila.
Gör rödvinnsky av fonden samt ett gott rödvin som får koka ihop,lägger ner bröst och lårbitar i skyn låt sjuda några minuter, köttet ska vara rosa i mitten , ta upp köttet, red av skyn med en klick smör och skiva köttet och servera med goda tillbehör.
Här har jag serverat tjäderbröst med en pure på rotselleri och ugnsbakad potatis ,som fått gotta sig med en pesto av wästerbottensost och ruccola de sista minuterna i ugnen.
Hoppas att det smakar.


Hittade en gammal bild på mig och tjädertuppen, hundarna som gjorde jobbet är Hedda och Iona, så bilden har några år på nacken...dock var gårdagens tjäder av nyare ursprung :)

Äntligen....

Här har jag gått och väntat på att Mella och Häkza ska börja löpa i snart 2 månader och nu löper de , äntligen. Normalt så brukar det snarare vara så att löpningen kommer fortare än jag tänkt, har faktiskt aldrig gått och väntat förut....vad jag kan minnas :)

Mella har sin tillkommande på plats redan, finaste Faun har varit redo länge, både Bleika, Mim och Ditzie har löpt och han förstår verkligen inte v ad han gör här när han aldrig får umgås med brudarna som luktar så gott..... 
Jag är mycket tacksam att jag får ha Faun här hemma, han och Mella har haft tid att lära känna varandra och 10 åriga Faun har inget mot att busa och leka med sin tillkommande.
Det är oerhört skönt att se hur harmoniskt det är i min flock med två hanhundar , varav en som normalt inte bor här och flera löptikar. 

Även Häkza har börjat löpa och jag hoppas på att hon ska få träffa sin tillkommande nästa helg, har vi tur så hinner vi innan det är dags att fira jul.

Förhoppningsvis ska det då bli valpar i slutet av februari, som är klara för leverans i april/maj. Det är glädjande att intresset är så stort för Zettertjärns valpar, jag har stor tro att båda dessa parningar ska ge avkommor med stor jaktlust och framför allt att det blir goda viltfinnare, samarbetsvilliga och med ett rastypiskt utseende. 

Jag har även i stort sett klart med planerna för Prazzel och Lill-Tasha, hanar är i stort sett klara, ska bara ta en sista funderare. Båda väntas löpa i februari/mars.

Duktiga avkommor

Att avla handlar mycket om att tro och ha en känsla för vad som kan bli bra, att vara medveten om de fördelar och nackdelar den egna avelshunden har, facit får vi i efterhand och då är det försent att ändra på något.
Vilken avelsstrategi man använder sig av är upp till var och en men jag tor nog att de flesta inom vår jakthundsgrupp vill avla fram friska och sunda hundar. Jag vill liksom många andra  dessutom avla fram duktiga jakthundar som är samarbetsvilliga och anpassar sig till den rådande situationen, att de fungerar lika bra som familjehund som till jakt.
Det är enormt tillfredsställande och roligt när man lyckas med sin unghund , att den lever upp till de planer och förväntningar man har haft men som uppfödare är det ännu  roligare när valpköparna lyckas med sina hundar. Jag har förmånen att ha fantastiska valpköpare och flera av dem har verkligen lyckats med sina hundar denna höst.
Tänkte här komma med en liten sammanfattning av hösten premiehundar..... Jag vet att det finns många flera Zettertjärnare som är på gång , som har haft stople ut och inte riktigt kommit till sin rätt men det är bara att jobba vidare, förr eller senare är det Er tur att lyckas.


Hösten började med att den första V-avkomman fixade en premie, inte vilken premie som helst utan 1 UK och därmed säkrade Z. Vanilla ( Bleika/Basile) och Trine Derbybiljetten. Derbyt startade strålande och de vann sitt kvalparti,  starkt jobbat !!! V-kullen är unghundar hela våren, så det kommer säkert mera från det ekipaget.

Silba (Bleika/Taiko) ordnade med sig en 3 AK hem på en svår dag i fjället, redan i våras fixade Silba 2 AK som nybliven AK hund, henne kommer vi att få se mera av.

Qillen (Ditzie/Rotax) har visat sig vara en pålitlig viltfinnare 2 x 2 AK, 3 AK är hösten skörd för Qillen och hans ägare, nu väntar vi på att de ska slå till med högsta premien.

Även Utrolige Cocco (Häkza/Faun) och Gabrielle är ett pålitligt team som plockar premier, höstens skörd blev 2 UK, 2 x 3 UK. De nådde inte helt fram men jag blir inte förvånad om Cocco blir den första i U kullen som tar steget upp i VK.

Den alltid lika säkra Blaze (Iona/Tarocks Narvik) var inget undantag denna höst, 5 SKL på SGSK's HP, sedan vårsäsongen har hon 2 SKL samt 2 ÖKL, Sofia & Morgan har turats om med att föra och Blaze gör sitt jobb oavsett :) Blaze gjorde även ypperlig reklam för rasen under fjäll-SM men som de  flesta andra de dagen så lyckades det inte.

Min egen Uniqa (Häkza/Faun) har levt upp till mina förväntningar  med 1 UKL på fjället  och 1 UKL/HP och bästa unghund på fältprovet så är matte nöjd ;)

U Chablis (Häkza/Faun) gick ut hårt i våras med att fixa en 3 UK på sin och Trines första start, såsom det ofta kan bli med tidiga hundar fick de slita lite allteftersom jaktlusten ökade men på höstens sista fjällprov slog Chablis till med 1 UK.

Unzip (Häkza/Faun) startades på sitt och ägarnas Marie & Ronney's första jaktprov någonsin, de åkte hem med en 2 UKL efter ett spektakulärt fågelarbete, där Unzip tog stånd med en apporterad fasan i munnen.

Nummer 5 i U kullen som lyckades med en UK premie blev U Nitromethan (Häkza/Faun) som förutom att han är en mycket snygg hane även visade sig ha de jaktliga anlagen på plats ,fixade en 3 UKL på fältet så nu får matte börja samla Cert ....

Även Häkzas första kull med Imingens Bajas har lämnat goda jakthundar där Nikez och Niezti ordnat Segrarklass biljetten, nu är även N'Chiara på gång, denna höst blev det 3 AK

Höstens kanske roligaste premie var Willy och Varri (Bleika/Basile) som på sin första start på höstens sista prov lyckades fullt ut, 1 UK med omtale från flera som imponerades av ekipaget. 

V-kullen  har som sagt hela våren på sig i UK och efter att ha sett Varri på fältet är jag spänd på fortsättningen :D 

Lilla Råza (Mim/Pai) är en hund som startas sparsamt men som gör det hon ska, sedan tidigare har hon 3 UK och på årets enda start blev det 3 AK på henne och huse Öystein. Råza är en mycket snygg tik som även borde ställas ut ;)

Sist men inte minst så har vi då Prinsessan Bleika (Iona/Tarrocks Narvik) som startade på SGSK's HP, 4 SKL/CK och bästa GS. Bleika gjorde även hon en bra insats på SM:et, dessvärre var hon dagens enda hund som inte hade chans på fågel.

Nu tar vi vintervila från jaktprov men träning och jakt finns så klart på schemat, vi ser fram mot en vit vinter med mycket snö och ska nu börja lägga planen för nya mål.....

Valpplaner

Det känns som det var länge sedan det var valpar i huset mendet var faktiskt mindre än 1 år sedan men nu ska det bli härligt med småtassar igen.
Jag har funderat både länge och väl på en partner till Qaramella "Mella", har kollat upp några hanhundar som av olika anledningar inte passade, men nu har jag bestämt mig och det känns helt klockrent . Hur ska jag kunna avhålla mig från att behålla en valp från denna kombo :) ?!

Mitt val föll på NOJCH Langsundets Faun (Lk-Irgo/Sneggeåsens Tiri)  Faun är även far till min U-kull som har gjort det bra under hösten. 
Faun är en social och mycket trevlig hund , han är en hanhund på den mindre skalan men välbyggd och i mina ögon en vacker hane, han är en mycket duktig jakt och provhund såväl på fjället som i skogen , att Faun dessutom lämnat många goda avkommor gör att valet känns helt rätt.

Qaramella (SEUCH Z Ditzie Mimsdotter/Resdalens Rotax)  som blev 3 år förra veckan är redan SEUCH, hon har 1 UKL/HP och 1 ÖKL/HP på jaktprov, hennes främsta jaktliga egenskap är hennes goda nos som gör att hon hittar sina fåglar. Mella kommer från en kull som varit tidiga i sin jaktliga utveckling, lätta att hantera med stor samarbetsvilja och där 3 av dem är SKL/VK hundar vid 2,5 års ålder och de fyra som startades i Unghund har alla fått 1:a pris, hennes duktiga syskon är Qillen, Qakzig och Qajza som alla tre har Cert på utställning.

Har även tänkt att para SEUCH Z Häkza (Z Money Penny/V'Joop du Marais de la Gordonniere), detta blir Häkza's  tredje och sista kull. Häkza är sedan tidigare mor till N & U kullen, där flera avkommor gjort det bra i N-kullen (födda 2010) har Nikez och Niezti 1 ÖKL/HP även N'Chiara är meriterad i AK. I U-kullen(födda 2013)  är det 5 avkommor som är meriterade i UK/UKL.

Som partner till Häkza har jag valt INT & NORD UCH Storsteinens Galante-Gant (NOJUCH Imingens Ek Elle-Gant/NUCH Terningas Fröy) en snygg och trevlig hane, med bra storlek.
Jag har dömt honom på fjället och träffat på honom vid olika tillfällen och tror att han kommer att bli en mycket bra match för Häkza.

Båda tikarna borde börja löpa vilken dag som helst då Stållan och Uni är igång

Även Prazzel kommer att paras på kommande löp som borde komma efter nyår, jag har tittat ut en hane till henne som jag återkommer med när allt är klart.

Hösten....

Här i Krok snöar det och har så gjort i flera dagar, det är bara att inse att vintern är på väg......  och inte en uppdatering på hela hösten , skämmigt :(

Hösten har varit fantastisk, vilket väder (förutom SM helgen i Hemavan då ) , många fina fjällturer med jakt och träning, inte har det slitits hårt på varken regn- eller varma kläder.

Hundarna har väl i stort sett skött sig, jag har sett en enorm utveckling på mina V-tikar.
Det var en chock att släppa dem i augusti på fjället, jisses vad de tog för sig av terrängen, jag som trodde de skulle vara lite försiktiga i början.

Uniqa, är en liten turbohund som har ett väl anlagt sök i stor fart och format , oftast välrevierande MEN det gäller att hålla i denna dam annars kan det lätt tippa över och hon blir då egenrådig och öppen i sitt sök.

Den som imponerat mest under hösten är nog Super Ztar, jag hoppas att hon fortsätter sin utveckling under våren, hon har visat sig vara en stor viltfinnare under hösten.

Zettertjärns drottning Bleika, sköter sig som vanligt, hon har varit i toppform under hösten och det har ramlat många fåglar framför henne, apporten är snabb och effektiv ;)

Även Ditzie har skött sig fint under jakterna, men i konkurrens blir hon gärna lite het.

Qaramella står på tillväxt, hon har inte erfarenhet nog för att starta i Segrarklassen men hon har mognat under höstens jakter och träning. Planerar att para Mella på kommande löp som borde komma närsom.....

Häkza har varit med F och jagar , Mim är utlånad för utbildning, hon lär upp en nybakad jägerska och Prazzel har i stort sett skött sig , vi tragglar lite med apporten av lik!!

Den lilla vita, Llyr, springer mest, fort och gärna, jag hoppas att hon kopplar på nosen också innan våren är över, då kan det bli riktigt bra.


Det var en kort sammanfattning av hösten, mera kommer.... Ni får hålla tillgodo med lite höstfoton så länge.

Alla bilder är klickbara om Ni vill se i större format 

En solskenshistoria

Kazzan min kämpe har varit ute på äventyr av den sorten som jag tror både han och jag hade kunna varit utan.
Kazzan är en 14 årig pensionär som trivs bäst hemma där han känner sig trygg och känner till varje sten i sin omgivning, hörseln är mycket selektiv, dels så hör han dåligt men ibland tror jag att han sållar lite vad han vill höra också.

Jag skulle vara borta över helgen och den snälla hundvakten tyckte synd om Kazzan och tog med honom hem, visserligen på en plats han känner till och har varit på många gånger förut , inte heller så långt hemifrån, detta var på fredgaskvällen. På lördagsförmiddagen var Kazzan nöjd på sin besökstur och tänkte nog att han skulle springa hem, en tur på ca 6 km genom skogen, hittar man de rätta stigarna genom skogen hade det abslout inte varit någon omöjlighet.
Kazzan är för sin ålder i god form och en skogstur på en par timmar är inga problem.

På lördagseftermiddagen fick jag telefonsamtalet om att Kazzan var spårlöst borta, tidig söndagsmorgon satte jag mig i bilen och körde de 60 milen  hem, direkt ut och började leta på tänkbara ställen , vi gick även skogsstigarna som vi trodde han kunde ha tagit, trodde nog att han skulle hittas under söndagen , men inte ett spår och ingen hade varken hört eller sett något av honom.
Fy, vad hemskt det vara att lägga sig och föröka sova på söndagskvällen, det blev inte många timmars sömn den natten.
Vi fortsatte letandet på måndagen, tisdagen , onsdagen och torsdagen . Vi provade alla möjliga ställen, ringde medium, ALLT. Jag var ute till midnatt på kvällarna för att försöka höra någon hund som skällde eller gnällde, letade på myrar, i skogen , hela sjökanten på Kallsjön men ingen Kazzan ....
Det var helt fruktansvärt att gå och lägga och försöka  få lite sömn och inte veta vad som hänt, levde han var han skadad, hade någon stulit honom?

Många tårar hann jag gråta under dessa dygn, min fina Kazzan , lilla vännen, han som ägnat hela sitt liv åt att göra mig nöjd, min lilla nallebjörn, ovissheten att inte vet vad som hänt är fruktansvärd.

På torsdagskvällen hade jag nästan gett upp, visste inte vad jag mera kunde göra , hade letat på alla tänkbara ställen, jag bestämde mig för att packa och enligt planen åka till fjälls för att komma igång med hundträning och inventering, de äldre hundarna hade jag haft med mig under mitt letande efter Kazzan, så de var lite småslitna med de yngre hade inte fått göra någonting på många dagar då all tid gick åt till letandet.

På fredagen packade jag bilen med det som behövs för några veckor till fjälls, lastade in alla hundar och började åka, det kändes rent ut sagt för dj....t, jag kunde inte ge upp, kunde inte lämna honom.....
Jag vände efter några mil och ringde ett sista samtal...och den här gången fick jag svar, personen i den andra luren kunde tala om för mig att Kazzan levde och var han fanns, då gällde det bara att lista ut vilket ställe han menade, tittade på kartan och fick en känsla för en plats som tycktes stämma med den beskrivning jag fått, jag skulle behöva köra några mil för att bakvägen via skogsbilvägar komma runt och in bakvägen till denna plats.
Hade precis börjat bilturen när telefonen ringde, min kommentar var  "inget nummer jag känner igen men det är bäst att svara, det kan ju vara Kazzan"

Personen som ringde frågade då om jag visste vem som ägde den hund hon hade hos sig och som jag fött upp, det klickade fortfarande inte för mig, men när hon säger att hunden heter Kazzan af Rensjön då kom tårarna....lever han frågade jag? Oh ja, du kan hämta honom här nu.

Kazzan hade hittats på den skogsbilväg dit jag var på väg av några grabbar som var på fisketur, jag kan inte nog tala om HUR tacksam jag är över att de plockade upp honom och lämnade honom på hundpensionatet Easter Hill, där fick man fram hans örontatuering och fick fram mitt telefonnummer.

Det var en mager men ändå pigg Kazzan som mötte mig, han hade så mycket skräp i pälsen att han knappt kunde gå men han var lika lycklig över att få se mig som jag över att få se honom.

Några dagar försenade är vi nu alla på plats där Kazzan tillbringade sina första veckor i livet och därav han fått sitt tilläggsnamn, kanske blir det Kazzans sista resa hit ....... Men han har visat vilken kämpe han är och vilken enorm vilja han har så man vet aldrig och jag är så enormt tacksam för att han är här med mig nu.



Tusen tack till Er som hjälpt till att leta och som har varit lika bekymrade som jag varit, Kazzan brukar lämna spår hos de som fått förmånen att lära känna honom

Var inte detta en solskenshistora så säg ??